Jag är oftast inte enig med Mikael Stahre, men visst har han rätt när han pekar ut Djurgårdens IF och Hammarby IF som de två stora guldfavoriterna för närvarande. Det är en enkel sak att framhålla en av telefoniklubbarnas stora fördelar: underlaget. Stundtals ser det ut som att det är landhockey som spelas på Tele2 Arena, och det är klart att det påverkar motståndarna. Lagens gemensamma hemmafacit är ett tydligt tecken på detta. Förklaringen till Djurgårdens och Hammarbys medvind är dock inte så simpel. Det känns som att klubbarna gör mycket rätt för närvarande. De är båda näst intill giganter på transfermarknaden – när det gäller inkomster av både stora summor och kompetenta spelare. Dessutom omges lagen av, till synes, skickliga ledare med en tydlig och konsekvent spelidé. Det finns ett starkt publikstöd och två oerhört spetsiga trupper. Inte något lag i Allsvenskan släpper in färre mål än Djurgården och Hammarby, och enbart ett lag gör fler mål (BK Häcken). Ska man agera advokat för djävulen så skulle vissa omständigheter kunna oroa. Det internationella transferfönstret är fortfarande öppet – heta allsvenska spelare tenderar att vilja spela någon annanstans – och Djurgården har även ett europeiskt äventyr att fördela sitt fokus på. Oaktat detta har jag svårt att se att Tele2 Arena inte skulle vara en presumtiv guldarena även i inledningen av november 2022.
Nuförtiden kan vi utläsa xG-siffror, alltså det förväntade antalet mål i en match för ett visst lag, högst upp i den statistiska redogörelsen. Jag har en känsla av att intresset för specifika statistikuppgifter skiftar över tid – under en viss period är avslutssiffrorna avgörande för den efterföljande tolkningen av en fotbollsmatch, och det var inte så länge sedan som man ansåg att bollinnehavsstatistiken berättade sanningen om hur en match hade utspelat sig. xG, eller expected goals, är ett värde som anger hur många mål ett lag ”borde” ha gjort under en match. Ett lågt xG-värde för ett avslutsläge eller en målchans, låt säga 0,1, betyder att det aktuella avslutet vid tio procent av gångerna resulterar i mål. Det finns många anledningar till att inte helt blint förlita sig på denna uppgift – men ett visst värde kan den väl ändå få tillmätas. Det är också förhållandevis intressant att omsätta xG-sifforna till ett annat perspektiv. Expected points motsvarar på liknande sätt som xG det förväntade antalet poäng för ett visst lag. Enbart utifrån dessa uppgifter kan vi konstatera att den allsvenska tabellen hade sett lite annorlunda ut, om den hade varit ”statistisk korrekt” (uppgifter från Wyscout, som bygger expected points utifrån xG).
Den förväntade Allsvenskan efter omgång 18 (verkliga poäng i parentes):
1. Malmö FF, 36,9 p (33)
2. Djurgårdens IF, 36,1 p (37)
3. Hammarby IF, 32,9 p (36)
4. BK Häcken, 31,8 p (38)
5. AIK, 31 p (32)
6. IF Elfsborg, 30,5 p (23)
7. IFK Norrköping, 25 p (20)
8. Kalmar FF 24,3 p (27)
9. IFK Göteborg 23,6 p (30)
10. IFK Värnamo 22,3 p (18)
11. Varberg BoIS 21,4 p (19)
12. Mjällby AIF, 19,6 p (27)
13. Degerfors IF, 18,7 p (12)
14. IK Sirius, 18,2 p (25)
15. GIF Sundsvall, 15,3 p (10)
16. Helsingborgs IF, 13,9 p (11)
Några intressanta slutsatser kan dras. Det finns ett antal lag som resultatmässigt har överpresterat i förhållande till det förväntade: Sirius, Mjällby, Göteborg och Häcken. Det finns också flera lag som har tagit väsentligt färre poäng än vad de borde ha gjort: Elfsborg, Norrköping och Degerfors. Analysen motsvarar väl i detta avseende exakt den känslan som vi alla har. Den visar dessutom att Helsingborg har varit exakt sådär dåliga som den riktiga tabellen ger uttryck för. Jag återkommer under senhösten med uppdatering av läget.
Fullträff: Gustav Wikheim. För några månader sedan skrev jag – sannolikt i enlighet med många andra tyckares åsikter – att det är dags för Wikheim att hoppa på tåget innan det är för sent. Under vårens matcher lyckades han knappt inte uppvisa något av det som han värvades in för. Två mål (närmast kopior av varandra) och en assist mot Kalmar FF samt ett sanslöst driv i steget, både med och utan boll. Innehavet av Gustav Wikheims kontrakt har blivit ett jäkla sparkapital för Djurgårdens IF, särskilt nu under höstens tvåfrontskrig.
Besvikelse: Helsingborgs IF. Tränarbyte och ett koppel av nya spelare. Det lyfter ändå inte riktigt för Helsingborg. Sirius på hemmaplan är på intet sätt tre givna poäng, men det är likväl en sådan match som rimligtvis borde vinnas för att laget på allvar ska kunna flyga i bottenstriden. Det spelar mindre roll om spelet stundtals lovar mer, poängen måste in på kontot.
